Skolprogram




Svenska Migrationscentret erbjuder olika program kopplade till ämneskategorierna migration, kultur/integration och källarbete.

Om ni har särskilda önskemål för er kurs, var vänlig kontakta oss så hittar vi tillsammans en inriktning som passar er. Om ni vill gå på egen hand i våra aktuella utställningar eller besöka vår forskarsal, kostar det inget för er klass.

För ytterligare information:
KONTAKTA MIGRATIONSCENTER





Kurser




Emigrationen
ÅRSKURS 7-9, GYMNASIET


Interaktiv lektion om bakgrunden, förloppet och konsekvenserna av massemigrationen från Sverige till Amerika. Vilka flyttade? Varför? Hurdana var svenskarna som invandrare? Kan med fördel kombineras med workshopen ”Vad är svenskt?”.

• 45 minuter
• 400 kronor




Vad är svenskt?
ÅRSKURS 7-9, GYMNASIET


När är man svensk? Glöm Dalahästar och folkmusik. I denna workshop tittar vi närmare på en lite mindre uppmärksammad sida av svensk kultur: normer och oskrivna regler. Genom att till exempel mäta det avstånd som är brukligt att hålla till personen framför sig på gatan, belyser vi att kultur spänner över så mycket mer än att ha en Dalahäst i bokhyllan eller att äta lussekatter vid Lucia. Är det accepterat att säga att man är snygg? När (och hur) är det okej att visa känslor?

• 60 minuter
• 500 kronor




Emigrationen / Vad är svenskt?
ÅRSKURS 7-9, GYMNASIET


Inkluderar båda ovanstående program, inkluderar även en fika.

• 120 minuter
• 800 kronor




Digitala arkiv
GYMNASIET
ÄVEN: Årskurs 7-9 om det finns tillräckligt god tid för uppföljning


Hur gör man för att forska bakåt i tiden?
Vilka källor finns till emigrationen, och hur används de?
Vi börjar med en introduktion om emigrationen från Sverige, källor och digitala arkiv (ca 45 min), innan eleverna själva får prova på att forska. Om några elever (eller lärare) själva har släkt som utvandrat, kan ni gärna ta utgångspunkt i denna (ta då med så mycket information som möjligt), annars har vi källor som Ni kan utgå ifrån.

• 90 minuter
• 800 kronor




Svenskar på fattighus
ÅRSKURS 7-9, GYMNASIET


I vår forskarsal kommer vi åt register över inskrivna på fattighus i New York 1820-1930.

Här finns 1272 personer som uppger att de är födda i Sverige. Efter en introduktion får eleverna själva vara med och ta fram uppgifter om dessa svenskar ett visst år. Är det flest kvinnor eller män? Hur gamla är de? Hur länge har de varit i USA? Varför hamnade på fattighus? Eleverna jobbar i mindre grupper och får läsa inskannad handskrift. Vi samlar sedan in resultaten de kommit fram till och diskuterar hur vi använt källan, källkritik och vad vi kan säga om fattiga svenskar baserat på de uppgifter vi tagit fram.

• 90 minuter
• 800 kronor




Köksskåpsresan
ÅRSKURS 3-6 (Genomförs för minst 4 klasser)


Få saker är så viktigt för oss som mat. Människan behöver mat för att överleva, men vad, var och hur vi äter handlar om så mycket mer än att få i sig tillräckligt med kalorier. Mat är och förblir en central del av vårt dagliga liv - grå vardag som högtid - och har alltid varit en naturlig social samlingspunkt. Vad säger våra matvanor om våra kulturella förhållanden? Hur ändras våra matvanor över tid? I detta skolprogram vill vi tillsammans med eleverna åka på en resa över kontinent och millennium som kittlar alla sinnen – utan att lämna det svenska köket.

Genom att fokusera på mat och matkultur vill vi visa eleverna vilken inverkan kultur och kulturarv har på deras vardag, och hur de själva och deras familjer är delaktiga i att bevara och forma kulturarvet. Historier om när olika matvaror kom till Sverige blir små ätbara exempel på att kultur inte är statisk, utan i ständig förändring. Eleverna får jobba med närhistorien och får även en praktisk inblick i hur matvanorna och samhället har förändrats de senaste två generationerna.

Projektet är uppdelat två moment. Först ska eleverna själva – efter handledning av läraren och en arbetsplan utformad av SMC – intervjua en äldre person i sin omgivning om vilken mat vederbörande åt som liten, vad de tyckte om då, och vad de tycker om idag. Denna intervju blir en länk till tidigare generationer och ger eleverna ett underlag för de senaste decenniernas utveckling.

Huvuddelen av programmet är när SMC:s pedagoger kommer till klassen med ett miniatyrskafferi (med smakprover!) som utgångspunkt för samtal om exempelvis vad man åt i Sverige under vikingatiden och vad man äter om man lever på mindre än 1,25 dollar om dagen (Världsbankens gräns for absolut fattigdom.) Klassen delas sedan in i grupper som får varsitt skafferi innehållandes ingredienser till en vanlig svensk maträtt och information om tre av ingredienserna. SMC har med sig en stor världskarta med en tidslinje i samma design som informationshäftet, och eleverna placerar själva ut olika ingredienser och rätter på kartan och tidslinjen. Resultatet blir en dekorativ och informativ tavla som kan hänga kvar i klassrummet.

• 120 minuter
• 150 kronor per elev





Lärarhandledning






Amerikabrev
ÅRSKURS 7-9, GYMNASIET


När Amerikaemigranterna hade slagit sig ner på den nya kontinenten skrev de hem till släktingar och vänner i Sverige och berättade om sin tillvaro, drömmar och förväntningar, svårigheter och bekymmer, glädje och sorg.

Brevskrivande blev i stunder av fysisk separation den enda möjligheten till att upprätthålla kontakt – som en ersättning av det vardagliga samtalet. Många amerikabrev finns bevarade men miljontals har gått förlorade. Kan de tala till oss idag, och i så fall, vad berättar de? När vi läser personliga brev är det viktigt att komma ihåg att vi blir mottagare av brev som aldrig var avsedda att läsas av någon annan än den ursprungliga adressaten. Det ger oss en unik inblick i levnadsöden och livserfarenheter som talar om att det inte finns någon ”typisk” emigrant. Varje brev bär på en egen historia.

Systrarna och bröderna Nelsson

Året är 1901 och vi befinner oss i den lilla byn Drängsered i Halland. Emanuel Andersson och Johanna Andersdotter ska precis säga farväl till sina två äldsta söner som tillsammans bestämt sig för att bryta upp och resa till det nya landet som alla talar om. Det de då inte vet är att samtliga sju i barnaskaran senare skulle komma att lämna sin hemby för att söka lyckan i Amerika.

I arkivet på Svenska Migrationscentret finns en stor samling brev som berättar hur det gick för de sju syskonen som lämnade Drängsered bakom sig för att starta ett nytt liv på andra sidan Atlanten. Samtliga går olika öden till mötes. Vi tittar närmare på några brev som Gustav, August, Anna och Johan skickat hem till familjen i Sverige för att berätta hur livet såg ut. Systern Selma är huvudpersonen i Annas brev och det finns anledning att se närmare på hennes öde.

KÄLLA 1
“Ännu har vi inte en enda stund ångrat att vi gått från Sverige men det blir nog elakt många gånger” - Ridgway, 21 april 1901

Gustaf och Adolf. Första brevet 1901-04-21

Transkription: Gustaf och Adolf. Första brevet 1901-04-21

Gustaf och August är först ut av syskonen att emigrera till Amerika. Vid avresan den 5 april 1901 är de 24 respektive 21 år gamla. Båda bröderna reser tillsammans mot Ridgway, Philadelphia. Väl framme skriver de ett brev hem till faster Josefina och farbror Johan August för att berätta hur resan har gått och med en undran huruvida de är saknade där hemma. Detta är det första brevet av många som bröderna kom att skicka till Sverige.

a) Vilket intryck får bröderna av det nya landet? Vad anser de vara viktigt att berätta?
b) Vilka förhoppningar och förväntningar har Gustaf och August på det nya livet?

KÄLLA 2
“Den sorgliga nyheten, att Selma fått en flicka” Philadelphia, PA, 22 oktober 1904. Anna skriver hem för att delge nyheten om Selma.

Anna till fastern om Selma 1904-10-22

Transkription: Anna till fastern om Selma 1904-10-22

Selma är den yngsta systern i familjen och är bara 16 år gammal när hon emigrerar till Amerika den 22 april 1904. Orsakerna till att Selma lämnar Sverige i så ung år kan inte fastställas. Detta är vad vi vet: Datum för Selmas utresa finns registrerat i utflyttningslängden för Drängsered församling. Där har prästen också noterat att resan gick mot Nordamerika. Selma finns registrerad i passagerarlistorna då hon kliver av båten i New York den 5 maj. Hon tar arbete som hushållerska hos en familj i Ridgway. Vi vet att Selma ungefär sex månader efter ankomsten till Amerika föder en flicka. Vi vet också att familjen Nilsson var religiös.

a) Vad tror du om Selmas situation och val? Hur ser framtiden ut?
b) Skulle hennes situation sett annorlunda ut om året var 2004 istället för 1904?
c) Se på Statistisk årsbok för Sverige från 1915. Gå till tabell nummer 35 och studera kolumnen med siffror över andelen dödfödda av 1000 födda. Hur skiljer sig talen för äkta och oäkta barn åt? Hur ändras statistiken från 1831-40 till 1911?
d) Se på tabell 37 och studera dödlighet under barnets första levnadsår för äkta respektive oäkta barn. Vilka skillnader ser du här? Vad säger dessa två tabeller om livsutsikterna för ett oäkta barn tidigt på 1900-talet? Hur tror du detta kommer sig? Hur ändras situationen från statistikens första till sista period, och vad tror du förorsakade dessa ändringar? Hur kan du använda dina svar på frågorna ovan för att bättre förstå Selmas situation?

KÄLLA 3
“Gud välsignad de pengarna det är ett bevis på att jag har inte glömt eder ännu” Ridgway, PA, 11 juni 1906

Johan till fadern 1906-06-11

Transkription: Johan till fadern 1906-06-11

Johan skriver hem till fadern för att skicka dem lite pengar; han är orolig över att föräldrarna går hungriga hemma i Sverige. Summan motsvarar ungefär tre dagars arbete. Det är mycket viktigt att de skriver tillbaka så fort pengarna kommit fram. Johan är vid denna tidpunkt 24 år gammal.

a) Tidigare har föräldrarna tagit hand om barnen, men nu är rollerna ombytta. Hur tror du det känns för föräldrarna att delvis bli försörjda av sina barn? Skulle det idag vara rimligt för en tjugofyraåring att ansvara för familjens försörjning?
b) De allra flesta tar av tradition hand om sina föräldrar när de blir gamla, men som brevet från Johan visar så togs ansvaret för föräldrarna över av barnen mycket tidigare på den tiden jämfört med idag. Detta beror till stor del på att det allmänna pensionssystemet infördes i Sverige. Vilket år var det?

KÄLLA 4
“Jag trodde mitt hjärta skulle brista när jag såg att pappa var död” – Philadelphia, PA. 8 mars 1907

Anna om faderns död 1907-03-08

Transkription: Anna om faderns död 1907-03-08

Anna skriver till sin faster just efter att hon fått beskedet om sin pappas bortgång. Det snabbaste sättet att kommunicera med familjen i Sverige var genom brev, men postgången kunde ta veckor. Därför fanns det sällan tid för att resa hem till begravningen när man fått ett besked som detta, eftersom den förmodligen redan varit när brevet anlände. Anna berättar också om att hennes tilltänkta fästman under en utlandsresa plötsligt gifter sig med en annan kvinna. I sorgen uttrycker hon en önskan om att kunna flyga över Atlanten för att dricka födelsedagskaffe med sin faster som hon saknat.

a) Reflektera över hur det kändes att få sådana nyheter som syskonen fått i ett brev.
b) Vilken anledning uppges i brevet till att fästmannen gift sig med en annan kvinna? Hur tar Anna beskedet?
c) Om du skulle vara hemifrån under en längre tid, vem eller vad tror du att du skulle längta efter mest?

Övriga frågor och uppgifter om amerikabrev:
Eftersom privata brev återger personliga upplevelser krävs det viss försiktighet när man använder sig av brev som källor. Man kan inte använda brev som sanningsvittnen i förhållande till verkligheten, men de säger oss mycket om hur personen som höll i pennan uppfattade världen de levde och verkade i. Amerikabreven innehåller vad man kallar en mentalitetshistoria, ett viktigt komplement till den faktabaserade historieboken.

a) Hur ärlig är man om sig själv i självbiografiska texter? I vilka situationer förskönar man respektive tonar ner bilden av sig själv?
b) Amerikabreven lästes i regel av många fler än bara adressaten som stod på kuvertet. Detta var brevskrivaren många gånger medveten om, vilket ledde till att informationen anpassades därefter. Fundera över hur du använder dig av sociala medier idag (exempelvis facebook, twitter, instagram, etc.) och vilken typ av information du delar om dig själv på forum där det finns tillgängligt för vem som helst att ta del av. Amerikabrev som folklig litteratur

Amerikabrevet blev ett ständigt återkommande inslag i vardagslivet. Det sägs ofta att dessa brev är den första nedskrivna folklitteraturen i Sveriges historia, då det är “vanliga” människor som deltagit i skapandet av så pass stor mängd bevarad text. Emigrationen var ett av de fenomen som på sikt bidrog till ökad läs- och skrivkunnighet i Sverige under 1800-talet.

a) Kolla närmare på de SMS du skickat eller chattkonversationer du har haft under de senaste dagarna. Är dina meddelanden korta eller långa? Innehåller de praktisk eller privat information? Varierar innehållet beroende på mottagaren? Vilket intryck tror du att man får av dig som person om man bara har dessa korta texter att gå på? Vad säger texterna om dig?
b) Hur kommunicerar du med familj och vänner när ni skiljs åt av ett fysiskt avstånd?

Kontakta oss - för ytterligare information.